Akuten

Ja då har man tillbringat 5 timmar på akuten på Huddinge sjukhus, bra där...
Började på jobbet i måndags med att jag kännde hur det högg till i bröstet och på baksidan av ryggen. Detta höll i sig men försvann efter 1-2 timmar. Oturligt nog kom huggen tillbaka på kvällen... Asså det måste ha vara bland det värsta jag varit med om! Man vet liksom inte vad man ska göra med sig själv för hur man än vrider och vänder på sig så finns det inget man kan göra för att få det att försvinna... Känns som om någon står och hugger en i bröstet med en kniv. Kunde knappt somna, men till slut, gråtandes och helt slut pga smärtan somnade jag endå...

Vaknade på tisdagen med feber, frossa och ont i huvudet. Great, så var man sjuk... Men när jag låg där och kallsvettades i soffan kom dom tillbaka, huggen. Gråtandes ringde jag till vårdcentralen för att få en akuttid och får höra att dom är "slut". Så dom hänvisade mig till Huddinge. Tur nog fick jag skjuts av Johan pappa (han är en ängel!) och slapp vänta i väntrummet för att få träffa en läkare.

Först får jag träffa en male sjuksköterska som frågar massor. Bara för att jag fortfarande har gråten i halsen så frågar han: Men varför är du så upprörd? (jätteförvånad). Ja. da-ah, kanske för att jag har ont? suck... iallafall. Får sedan träffa en ny sjuksköterska som tar EKG på mig. Allt är ok. Hon tar sedan Blodtryck och tempen. Blodtryck ok, feber: 38,7 jippie... Sedan blir jag lodsad till ett rum, med fönster (dom va väldigt noga med att poängtera att jag skulle få ett rum med fönster) där jag fick ligga och vila en stund. Klockan är tre, och nu har jag varit här i en timme. Då kommer en annan sjuksköterska som ska ta blodprov. Tre rör snor hon! och ja blir helt yr i skallen för självklart har jag typ bara druckigt ett glas vatten på hela dan... hon säger att jag ska röntga lungorna, men att ja kan vila en liten stund om jag är yr. Sen försvinner hon.

Tiden går, t.o.m Johan hinner komma innan hon kommer tillbaka, vilket hon inte ens gör. Efter en timme tröttnar jag på att vänta så jag hojtar till när en läkare går förbi mitt rum.

- Hej, jag tror jag har blivit bortglömd för det va en tjej som tog blodprov på mig och skulle komma tillbaka om en stund.
- Det är ingen fara, det kan ta någon timme att få resultaten från din röntgen.
- Ja men jag har ju inte fått röntga mig än?
- Jaha! oj, men då ska jag hämta någon!

Mmm tack för den, så jag blev alltså bortglömd... Får iallafall vänta på röntgen ytterligare 35 minuter, innan jag får återvända till mitt rum. Efter ett tag kommer ytterligare en ny läkare och meddelar att jag fått en luftvägsinfektion och att jag ska få knapra pencillin. Dom ska bara ta ett prov till och sen får jag åka hem! yay! äntligen! efter nästan 5 timmar!

Dock har dom självklart sparat det värsta provet till sist. Det var prover som skulle tas från näsa och hals. Så hon stoppar en liten tops på en supertunn ståltråd i min näsa och för in den typ 10 cm! omg! Jag har aldrig varit med om något värre! Det kitlades och var bara så allmänt obehagligt! aldrig mer!

Sen fick jag äntligen åka hem!